Lokakuu on somekuu

Kesäyliopisto pumppaa sosiaalista mediaa, kirjoitettiin taannoin Pohjalaisen Tekstaten-palstalla, ja tänä syksynä viestintä- ja somekoulutusta on tarjolla oikein erityisen runsaasti Vaasassa:

1.10.2013      Somepäivä

2.10.2013      Sosiaalisen median mentorikoulutus
10.10.2013    Sisältöstrategia workshop
10.10.2013    Näin tuotat vaikuttavaa verkkosisältöä
31.10.2013    Viestintäpäivä

Somepäivää vietetään 1.10.2013 Vaasan yliopistolla. Copywriter Mikko Vartiainen C2 Advertising Oy:stä opastaa puhuttelemaan omaa kohderyhmää somessa tehokkaasti ja suunnittelemaan oman organisaation persoona ja toiminta verkossa. Markkinoinnin valmentaja ja suunnittelija Eliina Puijola, Hienosäätö Oy kertoo miten brändäyksen avulla rakennetaan kiinnostavia tarinoita verkkosivuille ja someen. Somepäivässä kuullaan myös kokemuksia Pohjanmaan ELY-keskuksen sivistystoimentarkastaja Anneli Ketosen Twitter-käytöstä. Peter Ahlroos, Eduktio pohtii sosiaalisen median trendejä ja erityisesti sitä löytyisikö pilvipalveluista ja pelillisyydestä avaimia oman kohderyhmän kohtaamiseen verkossa. Päivän päätteeksi tiedotussihteeri Johanna Jussila kertoo miten Vaasan kaupungissa sosiaalisen median mentorit tukevat toisiaan somekäytössä ja erityisesti käytön aloittamisessa.
Hinta: 90€, jäsenhinta 72€ Huom! Koulutus on maksuton kirjastotoimen henkilöstölle! Ilmoittaudu koulutukseen

Sosiaalisen median mentorikoulutuksesta on meneillään Vaasan kaupungilla jo toinen koulutuskierros. Vuonna 2012 pilottiryhmän kanssa kehitettiin koulutusta ja elokuussa 2013 mentorikoulutuksen aloitti 20 Vaasan kaupungin työntekijää. Koulutus koostuu viidestä päivästä ja sen tavoitteena on vahvistaa osallistujien omaa someosaamista ja saamaan työvälineitä kollegoiden tukemiseen somekäytössä. Koulutuksen toteuttamisesta päävastuussa on sisältöstrategi Kati Keronen Differo Oy:stä Tampereelta.

Jos sosiaalisen median mentorikoulutus omassa organisaatiossa kiinnostaa, voit olla yhteydessä Miia Äkkiseen ( puh. 044 754 5780 tai miia.akkinen(at)vaasankesayliopisto.fi)

Sisältöstrategia-päivässä 10.10.2013 luodaan sisältöä sosiaaliseen mediaan. Aloitetaan miettimällä kohderyhmän sisältöpolku verkkoon ja linjaamaan verkkosisällöt yhteen painetun markkinoinnin kanssa. Kaksi ensin luvan antanutta osallistujaorganisaatiota otetaan case-esimerkeiksi, joten tässä on tosi hyvä mahdollisuus saada omien verkkosisältöjen kehitystyö vauhdilla käyntiin. Kouluttajina toimivat Differo Oy:stä Kati Keronen ja Katri Tanni. Ilmoittaudu koulutukseen

Kati Keronen ja Katri Tanni.

Näin tuotatvaikuttavaa verkkosisältöä 10.10.2013 on ESR-hanketoimijoille suunnattu koulutus, jossa Kati Kerosen DifferoOy :n kanssa opitaan tuottamaan vaikuttavampaa sisältöä verkkosivuille, blogiin, sähköpostiin ja sosiaalisen median kanaviin testatun ja helposti omaksuttavan mallin avulla.
Hinta: Koulutus on maksuton ESR-hanketoimijoille (esim. projektihenkilöt, hanketoteuttajan ja rahoittajan edustajat).
Ilmoittaudu koulutukseen

Viestintäpäivä 31.10.2013 toteutetaan ensimmäistä kertaa yhteistyössä Pohjanmaan kauppakamarin ja Vaasan kaupungin viestintäyksikön kanssa. Susanna Kallama viestintä- ja mainostoimisto Kumppania Oy:stä perehdyttää organisaation visuaalisen ilmeen elementteihin  ja miten organisaation perusviestit esitetään visuaalisesti sekä tuo esiin miten strategia, arvot ja visio näkyvät visuaalisessa viestinnässä. Vaasalainen palkittu valokuvaaja Katja Lösönen avaa omasta näkökulmastaan visuaalisuutta organisaation viestinnässä. Corporate storytelling – miten kerrotaan yritysten tarinat videoissa ja muissa medioissa – on päivän kolmas aihe, asiantuntijana mediastrategi Simon Staffans, MediaCity.
Ilmoittaudu koulutukseen

Olemme luoneet jokaista julkista seminaaria varten Facebook-tapahtuman ja tapahtumasivulla on helppo esittää kysymyksiä luennoitsijoille jo etukäteen. Seminaarien aikana kannattaa seurata Twitter-viestejämme (@sommaruni), hyviä kiteytyksiä päivän teemoista luvassa.

Tervetuloa oppimaan uutta!

PS. Merkkaa kalenteriin myös 22.10.2013 Tulevaisuuden työelämä workshop Vaasassa KTT Merja Fischerin johdolla. Paikat ovat täyttymässä, joten varmista osallistumisesi pian!





Kirjoittaja Miia Äkkinen on Vaasan kesäyliopiston rehtori, jonka arkeen sosiaalinen media kuuluu saumattomasti. Somepalveluita käytetään kesäyliopiston ulkoisessa ja sisäisessä viestinnässä ja yhteydenpidossa eri koulutusryhmien kanssa. Vapaa-ajan someviestinnässä tutuimmiksi työkaluiksi ovat tulleet Facebook, Twitter ja Instagram. Miia tekee Aalto-yliopiston kauppakorkeakouluun väitöskirjaa somen hyödyntämisestä, joten ajoittain somea tulee ajateltua vähän analyyttisemminkin.

Keskikesän juhlaa

Näin juhannuksen kunniaksi tämä on hyvin kuvapainoitteinen postaus Vaasan kesäyliopistosta ja sen ympäristöstä.

Vaasan kesäyliopistohan muutti viime vuoden joulukuussa ja sijaitsee nykyään valtion virastotalon toisessa kerroksessa Wolffintiellä. Virastotalossa nimensä mukaisesti sijaitsee monia eri toimipisteitä, kuten esimerkiksi maistraatin Vaasan yksikkö. Vaikka rakennus tuo ainakin ulkoa mieleen lähinnä lomahotellin, ovat tilat kuitenkin toimivat ja siistit.

Wolffintie, Palosaari.

Valtion virastotalo.

Muuton myötä myös maisemat muuttuivat ja merinäkymä vaihtui puisempaan, mutta merihenkisyys kuitenkin pysyi. Eräänä päivänä  Sven teki havainnon, että kalalokki oli löytänyt pesäpaikan aivan toimistomme ulkopuolelta. Ikävä kyllä lokin paikanvalinta ei ollut kaikkein paras, sillä pesä sijaitsi ilmanvaihtoaukon päällä ja se jouduttiin uudelleensijoittamaan toiseen lokaatioon. Toivottavasti uusi paikka on lokille hieman suotuisampi ja se saa kasvattaa poikasensa rauhallisessa ja turvallisessa ympäristössä.

Tietoisku: Suomen vanhin rengastettu kalalokki oli renkaan lukuhetkellä 32 vuotta ja kahdeksan kuukautta. Lähde: LuontoPortti

Larus canus.

Nyt kun kevään kiireet ovat hieman hellittäneet, on meillä täällä konttorilla ollut aikaa miettiä myös hieman sisustusta. Pikapiristykseksi hankimme jokaiseen huoneeseen pinkit gerberat, jotka tiiran ohella kuuluvat tiiviisti kesäyliopistomme ulkoilmeeseen. Myöhemmin listalla ovat mm. uudet verhot, joilla saa nopeasti ja kivasti loihdittua uutta ilmettä paikkaan kuin paikkaan.

Gerbera kuvassa etuoikealla.

Ulkoilmeestä puheen ollen, sitä olisikin ehkä syytä siistiä ainakin allekirjoittaneen työpisteellä, joka pursuaa erivärisiä post-it-lappuja, papereita, mappeja, kyniä ja muita toimistoon enemmän tai vähemmän liittyviä asioita. Sanapari "hallittu kaaos" kuvaa aika hyvin työpöydän siisteystasoa.

Työpiste vielä jokseenkin siistinä.

Vaikka tätä blogausta kirjoittaessa ulkona sataa vettä niin paljon, että luulisi kyseessä olevan ennemminkin alkusyksy kuin juhannusaaton aatto, niin alla vielä muutama tunnelmakuva kesiksen toimiston läheltä. Niiden myötä Vaasan kesäyliopisto toivottaa kaikille oikein mukavaa juhannusta .

Muistakaa syödä kunnolla ja käyttää aurinkovoidetta!

t: Mari//harjoittelija

Virastotalon piha-alue

Voikukkasia.

Yliopistonranta

Vaasan yliopiston kampusalue

Håll dig i nutiden - blicka in i framtiden?

I början av året hade jag det stora nöjet att, inom ramarna för ett projekt jag jobbar med på min andra arbetsplats, besöka BETT-show i London. BETT är den största mässan för undervisningsteknologi i Europa, vilket innebär att man vid ankomst till utställningsområdet i ett ögonblick av akut informationsöversvämning tyst frågar sig själv ”Var ska jag börja och hur ska jag orka med det här?” Det var med viss förtjusning man följde med folkmassan och insåg att trots att många gjorde sitt bästa för att se vana och belevade ut (”Äh, en mässa bland alla andra, jag är för cool för att låta mig imponeras”) så var många av oss lika, låt oss säga, förvirrade.

Det var endast andra gången jag besökte mässan, och första gången jag valde att bekanta mig med seminarier och föreläsningar som pågick under mässan. Om jag är riktigt ärlig så bör jag erkänna att jag faktiskt inte minns om det förekom föreläsningar eller seminarier under förra mässan – jag var främst överväldigad av all teknologi som förevisades för besökarna. Man måste ju ändå erkänna att externa hårddiskar som påminner om biltelefoner från 1980-talet är så häftiga att man inte kan låta bli att tycka om dem. Eller möbler som döljer datorer! För att inte tala om spel som lär barnen matematik – utan att barnen förstår att de lär sig! Annat än de där horribla sakerna som fanns när man själv gick i grundskolan under det post-sovjetiska 1990-talet...Men jag är inte bitter. Inte håller jag mig heller till saken, ursäkta mig.

Man kunde dansa sig smart på BETT.

Mer eller mindre i misstag, medan jag desperat försökte få Vasa sommaruniversitets twitterkonto att fungera (det trådlösa nätet på BETT verkade rätt ofta överbelastat), råkade jag mitt in i en föreläsning med en man som beskrevs som den populäraste vetenskapsmannen i Storbritannien, en viss Brian Cox. Något otippat är Cox verksam som partikelfysiker vid University of Manchester – och har även ett förflutet som medlem i orkestern D-Ream (nej, han sjöng inte). Ett budskap han förde fram var det att man inte försäkrar sig om att studerande i alla åldrar lär sig teorin, själva ämnet de studerar, eftersom de på förhand är medvetna om vad som förväntas av dem inför examen eller slutprovet. Tillsammans med en kollega hade han medvetet gått inför att inte berätta någonting om kraven åt deltagarna i en kurs i fysik han ansvarat för – och således verkligen hjälpt dem: de tvingades lära sig teorin, och på så sätt själva ämnet!

Utan att vara expert på, nå, någonting över huvud taget, så började jag osökt tänka på länder som klarar sigbra i internationella jämförelser där man kartlägger kunnandet bland elever enligt viss på förhand bestämd standard. Vad säger det egentligen om kunskapen som medborgarna i respektive land besitter? Det finns anvisningar, bestämda uppifrån, om det man bör kunna. Men hinner besluten tas i tid när samhällets utveckling tilltar i allt snabbare takt (en kliché som känns sann), är fingervisningarna och bestämmelserna om vad man bör kunna aktuella?

Hösten 2012 hade jag mage nog att föreslå, i ett samtal med en person betydligt klipskare än jag, att man kanske i framtiden skulle kunna bortgå från den traditionella synen på en examen och ge rum för ett nytt sorts, öh, ”utbildningstänkande”. Personen ifråga upplyste trots allt att en examen är frågan om ett prov på kunnande och ett effektivt bevismaterial inför arbetslivet. Visst håller jag med...För tillfället ;-)

Visst är de harmlösa...Tillsvidare.

Om man är utrustad med sällsynt bitsk och elak tunga kan man fråga sig varför en grupp med representanter för den fria bildningen i Finland överhuvudtaget besöker BETT, största delen av utställarna på området förevisar trots allt produkter som riktar sig till grundskolan och betydligt mer "traditionella" högskolor och universitet (obs! Jag sökte på "traditional university" på Youtube, tolka det hur ni vill). Men man tar med sig så mycket idéer, och även om det inte alltid finns pengar för att förverkliga de mest galna idéer så låter man dem gro och minns dem inför framtiden. Det finns alltid alternativa vägar att gå.

Man reflekterar över samma saker i hela Europa. Det kan man konstatera både under de föreläsningar som pågår och även då man under BETT råkar på eTwinning, ett projekt initierat av programmet för livslångt lärande inom EU. Grundskolor runt om på kontinenten och utanför samarbetar aktivt, elever i Finland kan jobba tillsammans med elever i exempelvis Malta. Jag tror vi här ser även den fria bildningens framtid – och då tänker jag på kunderna. Internationella projekt i allmänhet är redan vardag.

Det är aldrig fel att få se vad som är på gång, och föreställa sig alla de framtidsscenarier som målas upp framför ens ögon. Då har man nämligen möjligheten att själv vara med och påverka – eller skapa något eget och unikt.

---

Skribenten Sven Söderholm jobbar som deltidsanställd utbildningskoordinator vid Vasa sommaruniversitet. Sitter han inte på kontoret sitter han hemma i lugna Larsmo - projektet med att arbeta på distans pågår fortfarande! Han försöker vara snäll och tycker om att fundera för mycket för sitt eget bästa, och har olyckligtvis ett opålitligt minne.  

Vasa sommarunis lilla juls recept

Bilder: Google

Trots att det fortfarande är mörkt och regnigt där ute så märks det att julen är på kommande. Affärerna börjar redan lägga fram julprydnader, folk börjar diskutera vad de skall köpa för julklappar och många går runt och nynnar på julsånger. På Vasa sommaruniversitets kontor märks det också att julen snart är här. Under morgonkaffet tänder vi ett ljus som sprider värme och förväntningar inför julen då det annars för tillfället är grått och trist utanför fönstret. Under kaffestunderna handlar samtalen ofta om vad vi skall köpa för julklappar åt varandra till vår årliga jullunch, som vi redan för ett bra tag sedan planerat och skrivit in i våra kalendrar. Många av oss ser även fram emot lilla jul som är en riktigt magisk tid fylld med förväntningar, glädje, glittrande snöflingor och juleljus. En perfekt tid för att bjuda sina vänner på en god lilla juls middag eller varför inte till en mysig tékväll?  För att ge er inspiration vill vi på Vasa sommaruniversitet dela med oss utav våra egna favoritrecept inför lilla jul. Hoppas ni får goda idéer och en massa inspiration!

Tinan mausteinen glögi-juustokakku

Bild: pirkka.fi

Ainekset
	Pohja
150 g	Pirkka piparkakkuja
75 g	Pirkka meijerivoita tai Mainio rasvaseoslevitettä
	Täyte
4	liivatelehteä
1 tlk (2 dl)	Pirkka vispikermaa
1 rs (180 g)	Pirkka Kevyt maustamatonta tuorejuustoa
1 dl	tomusokeria
1/2 tl	kanelia
1/2 tl	kardemummaa
1	appelsiinin raastettu kuori
3 rkl	appelsiininmehua
	Pinnalle
4	liivatelehteä
1 dl	vettä
3 dl	glögitiivistettä
	Koristeeksi
	kanelitankoja

1. Murskaa piparkakut. Sulata rasva ja sekoita piparimurujen kanssa. Aseta leivinpaperi irtopohjavuoan (halkaisija 24 cm) pohjan ja reunojen väliin. Painele keksiseos vuoan pohjalle tasaiseksi kerrokseksi.

2. Pane liivatteet kylmään veteen ja anna liota vähintään 10 minuuttia. Vaahdota kerma. Sekoita tuorejuuston joukkoon tomusokeri ja mausteet. Nostele kermavaahto juustoseoksen joukkoon. Kuumenna appelsiininmehu. Liuota hyvin puristetut liivatteet mehuun. Kaada liivateseos hieman jäähtyneenä täytteen joukkoon samalla sekoittaen. Levitä täyte piparipohjan päälle. Anna hyytyä jääkaapissa noin 3 tuntia.

3. Liota liivatteita noin 10 minuuttia kylmässä vedessä. Kuumenna vesi kattilassa. Liuota hyvin puristeut liivatteet veteen. Kaada liivateseos ohuena nauhana glögin joukkoon samalla sekoittaen. Anna hieman jäähtyä. Kaada mehuhyytelöä puoliksi hyytyneen kakun päälle varovasti, jotta juustotäyte ei sekoitu. Hyydytä jääkaapissa vähintään 4 tuntia. Koristele glögi-juustokakku kanelitangoilla.

Idas goda muns­bi­tar till glöggming­let

Bild: Google

Dom här tilltuggen passar bra till glöggen samt till andra juliga drycker. Till glöggminglet kan man även servera små portioner av den traditionella julmaten i form av små salta kex med olika pålägg, så som t.ex. skinka/ kalkon/ ost/ crême bonjour och marmelad. Supergott och enkelt att fixa till!

Festkrustader med ädelost

Ingredienser

Små krustader
Ädelost typ kvibille eller gorgonzola
Marmelad, björnbär eller hallon, fast sort

Gör så här

1. Ställ krustaderna på en ugnsplåt. Fördela ädelost i dessa så att det fyller ungefär halva krustaden.

2. Toppa med en klick marmelad. In i ugnen på 225 gr i ca 5-7 min beroende på ugn. Håll kollen noga! Osten skall smälta och "bubbla" lite, då är det klart.

Ostrul­le med pep­par­ka­ka och glöggkokt päron

140 g	ädelost (t.ex. kvibille glöggädelost)
2 dl	crème fraiche
8 st	pepparkakor
2 st	päron
2 dl	lättglögg
2 msk	strösocker
2 tsk	bladpersilja, till garnering

Tillagning

1. Dela osten i bitar. Blanda den med creme fraiche och forma en rulle i plast. Lägg rullen att stelna i kyl eller frys.
2. Rulla den därefter i finkrossade pepparkakor.
3. Skala, kärna ur och klyfta päronen. Koka dem 2–5 min i glögg + socker och låt dem kallna i lagen.
4. Skär ostrullen i ”stubbar” och servera med päron och ev. bladpersilja.

TRADITIONELL LILLAJULSGLÖGG A LA SÖDERHOLM

Glögg är en nordisk vintertradition som, liksom glühwein i Österrike, förtjänar alla uppmärksamhet och uppskattning den kan få. Det bästa sättet att visa sin uppskattning gentemot denna smakliga uppfinning som inmundigats sedan urminnes tider. Enligt den alltid pålitliga källan Wikipedia tillsatte redan antikens romare och greker kryddor i vin av hälsoskäl!

I takt med att samhällsutvecklingen gått framåt har även konsumenter av det glödgade vinet givits nya möjligheter för anskaffning och tillverkning, och naturligtvis avnjutning, av denna himmelska dryck. Nedan följer därefter, i enlighet med den tidsålder vi lever i, ett modernt recept som i 95 % av fallen lyckas.

Du behöver göra följande förberedelser:- Transportera dig eller auktoriserad inköpsperson till en livsmedelsaffär
- I affären inhandla en eller fler förpackningar alkoholfri glögg (t.ex. av märket Marli, men det är inget måste, det finns massor med alternativ)
- Besöka det statliga alkoholmonopolet Alko (om du befinner dig i Finland, namnet samt monopolstatus kan variera beroende på boningsort)
- Väl framme i alkoholbutiken leta upp en flaska rom som faller dig i smaken (skribenten brukar själv fastna för Captain Morgan eftersom kaptenen ser ut som en pålitlig karl, men det finns även nordiska alternativ som mörk rom vilken även lämpar sig för varm äggtoddy)
- Transportera dig eller auktoriserad inköpsperson tillbaka till hemmet eller plats där glöggen ska avnjutas

Väl hemma tillreder du drycken på följande sätt:
- Mät upp lämpligt antal muggar med glögg (varierar beroende på hur många personer som vill delta i festiviteterna, glögg är alltid festligt)
- Värm glöggen exempelvis i en kastrull tills den nästan kokar (man ser ”ringar” i glöggen)
- Stäng av plattan, för kastrullen till en kall platta eller diskbänk / underlag
- Blanda i önskad mängd rom och rör om
- Smaka av
- Krydda efter behag med russin, mandlar, nötter eller mer rom
- Smaka av igen och upprepa tills du nått önskat resultat (varierar individer emellan) men försök att inte dricka upp all glögg i det här skedet!

Så där, då var det klart! Bara att hälla upp och njuta. Kolla gärna på förhand att elräkningen är betald eller att det finns brännved så tillredningen inte misslyckas, eftersom du då måste dricka kall glögg.

Marjon vuohenjuusto-tomaattipiirakat

Bild: lettupannu.vuodatus.net

Tarvitset:

-Lehtitaikinalevyjä

-Vuohenjuustoa (voidaan korvata myös esim. fetajuustolla)

-Tomaatteja

-Oreganoa

-Kananmuna reunojen voiteluun

Leikkaa taikinalevyt puoliksi. Paina kevyesti esim. juomalasin pohjalla taikinan keskelle ympyrä, jotta täyte pysyy paremmin piirakan keskellä. Aseta siihen siivu vuohenjuustoa ja tomaattia sekä oreganoa oman maun mukaan, voitele piirakan reunat kananmunalla ja laita uuniin.

200 ° ja n. 15 min. 

Helppoa ja nopeaa! :) (Ja hyvä suolainen vaihtoehto perinteisille joulutortuille!)

Miian Pikkuherkkuja

Miian perheessä pikkujouluaikaan herkutellaan Maalahden valmiiksi siivutetulla limpulla ja chilikatkarapumajoneesilla. Piparimuoteilla tehdään limppusiivuista jouluisia muotoja ja leivän päälle lusikoidaan katkarapuja chilimajoneesissa. Katkarapuherkkua olemme yrittäneet tehdä itse

vaihtelevalla menestyksellä, mutta paras versio löytyi entisen ruokakauppamme Jättijaon kalatiskiltä. Tämän pikkuherkun jälkkäriksi sopii piparkakut ja homejuusto. Eikä tietenkään mikä tahansa piparkakku ja homejuusto maistu hyvältä – parhaaksi yhdistelmäksi on vuosien varrella

valikoitunut Annas Pepparkakor, ne ohuet sydämenmuotoiset piparkakut ja Valion Aura-juusto.

Ritvan höyryävää glögiä & savukalarahkaa:

Bild: Google

 

Pikkujoulutunnelmaan pääsee, kun nauttii höyryävää glögiä, esim. sokeroituun vahvaan mustaherukkamehuun sekoitetaan hieman fariinisokeria, kanelia, neilikkaa, inkivääriä, maun mukaan pomeranssinkuorta + jotain hyvää punaviiniä  ...ja pari rusinaa.

Glögin kanssa  savukalasta tehtyä rahkaa, otetaan esim.muutama savusilakka sekä pilkotaan niiden lisäksi omena ja suolakurkku kuutioiksi ja sekoitetaan kaikki vatkattuun kuohukermaan (1prk) sekä lisätään 1/2 prk rahkaa. Lisätään sitten maun mukaan sokeria, suolaa, sinappia ja etikkaa. Ja tilliä päälle runsaasti. Rahkaa voi laittaa vaikka saaristolaislimpun päälle. 

Aika helppoa ja vaivatonta...

Ha en trevlig fortsatt väntan på december och lilla jul!

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skribenten Ida Bertills arbetar som utbildningskoordinator på Vasa sommaruniversitet. På sidan om arbetet studerar hon allmän pedagogik på Åbo Akademi och skriver för tillfället på sin gradu. Då hon inte arbetar eller studerar så brukar hon ofta måla porträtt eller umgås med sina nära och kära. 

Praktik på Vasa sommaruniversitet

Vasa sommaruniversitet sökte en praktikant för hösten 2012, och jag blev glatt överraskad då jag efter ansökan och intervju fick beskedet att jag hade tilldelats praktikplatsen! Efter att ha avslutat min första praktikperiod på en annan arbetsplats i våras, och sedan varit på sommarjobb två månader, var det roligt att påbörja en ny praktikperiod den första augusti. Det kändes spännande och jag var beredd på nya utmaningar.

Redan från början tyckte jag om praktikplatsen. Mina kolleger är väldigt trevliga och roliga, och arbetsgemenskapen riktigt fin. Alla har till stor del sina egna arbetsuppgifter och ansvarsområden, men man samarbetar ändå och behöver inte vara rädd för att fråga om hjälp. Varje vecka ordnas veckomöten, så kallade “viikkopalaverit”, för hela personalen. Då diskuterar vi vad var och en har på gång för tillfället. Detta tycker jag har varit bra, eftersom man då kan bolla idéer, prata om aktuella evanemang, samt lösa eventuella problem eller brådskande ärenden.

Mina arbetsuppgifter har varit intressanta och varierande. Jag har fått utföra både enklare rutinsysslor samt mera krävande, ansvarsfulla uppgifter. Exempel på sådant jag fått göra är: fakturering, kopiering, hämta och föra post, göra intyg, uppdatera hemsidan, och förbereda inför tenter. Dessutom har jag fått hjälpa till vid kursstarter, arbetat med en kartläggning, gjort utvärderingar och sammanställningar, samt mycket annat. En stor del av arbetsdagarna har också gått åt till att läsa och svara på mejl, svara i telefon, och ibland hjälpa studerande som kommer till kansliet med olika ärenden. 

Min största uppgift på praktiken har varit att hjälpa till med att planera ett seminarium. Det kallades Nordiskt dansseminarium (Pohjoismainen tanssiseminaari), och hölls under två dagar; 8.-9.10.2012. I samband med detta kom jag underfund med att det verkligen är en hel del arbete med att planera inför ett kurstillfälle, så det var väldigt nyttigt. Jag fick planera och förbereda mycket av det praktiska,så  som att göra broschyrer och informationsmateral, marknadsföra seminariet, och göra olika beställningar. Jag deltog även i själva seminariet och såg till så att saker och ting löpte smidigt, tillsammans med seminariets moderator. Efteråt blev det bland annat att göra utvärderingar och fakturera. Så med andra ord fick jag vara med om hela processen gällande ett kursarrangemang. Det var en riktigt rolig och intressant upplevelse!

En utmaning med praktiken har varit språket. Jag var beredd på att det skulle vara mycket finska, men speciellt i början var det ändå lite nervöst att uttrycka sig på finska, eftersom svenska är mitt modersmål. Jag tycker dock att det (för det mesta) har gått ganska bra, och jag har lärt mig mycket. Framförallt har jag kommit fram till att huvudsaken är att man vågar försöka, och göra så gott man kan. Förutom finska har jag också fått använda en del engelska, speciellt med utbytesstuderande som går kurser via Vasa sommaruniversitet. Det har varit roligt att få öva även engelskan, eftersom jag tycker om språk.

Enligt mig är praktikens längd på tre månader riktigt passande. Även om jag tycker att det har gått snabbt så har jag ändå hunnit lära mig en massa nytt, samt kommit ordentligt in i systemet och rutinerna på arbetsplatsen. Jag uppskattar att jag fått ta ganska mycket eget ansvar, med tanke på hur viktigt det är i framtida arbetsliv. Dessutom har det varit varierande att få samarbeta med andra, men också arbeta mycket självständigt. Jag har trivts riktigt bra, och skulle personligen gärna kunna tänka mig att jobba med liknande arbetsuppgifter i framtiden. Jag rekommenderar varmt Vasa sommaruniversitet som praktikplats också för andra studerande!

            

Skribenten Therese Nygård var praktikant på Vasa sommaruniversitet 1.8.-26.10.2012. Therese studerar allmän pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, för fjärde året.